Är ärligt talat väldigt opepp på livet just nu så lägger all min energi på jobb och efter det fokus på att vila upp mig för ny arbetsdag. Allt känns otroligt tungt just nu och jobbet är typ min enda flykt ifrån detta helvete. Är trött på saker som inte händer men även saker som händer, saker som har hänt och jag vill bara lägga mig ner i en grop medans någon fyller den med jord...typ. Sen att min psykolog är på semester och jag inte har ny tid förr än mitten av augusti hjälper inte precis. Folk försöker få mig förklara hur jag känner och varför...Det känns som jag panikslaget, sakta och smärtsamt, håller på att kvävas till döds inombords medans jag panikslaget försöker få luft. Jag gör det bästa av situationen: Till jobbet, sover 1-2 timmar om det så behövs efter innan jag tvingar i mig kvällsmat. Försöker göra/se saker som ej tar för mycket energi. I have misplaced myself and I don't know where to look.

 

Men ska försöka blogga mera trots detta. För i slutändan gillar jag att blogga, det gör mig glad och tar inte så där super mycket energi. So why not liksom? No promises. Men hur har ni det? Har ni sommar väder? Semester? Lov? Tell me! Dra en rolig historia/happy moment som hänt so far bland era sommar minnen!